Dom har rätt!

 Precis varenda jävel som säger att kent är deppmusik har så sjukt rätt. 

Här har jag gått i månader och inte tyckt att en enda låt som inte spelats live varit bra. Och sen så plötsligt går man och mår lite skit sådär allmänt som man gör ibland och då tilltalar dom mig mer än någonsin!

Visst, kent må fan vara deppmusik. Men det är deppmusik som jag blir att må så sjukt mycket bättre av. Kent är komplicerat. När allt annat i livet är lätt blir kent svårt att förstå sig på. Men när livet är skit och jag inte förstår mig på någonting så är kent det enda jag förstår mig på. Inte så komplicerat egentligen. Utan faktiskt ganska enkelt.

(hur skulle jag kunna leva utan er?)

Tack!