Små, runda frön är över hela köket
och på bordet
och på diskbänken
och på mig
och på bröden! (där dom ska ligga ^^)
Men nu, efter mycket blod, svett och tårar, är dom äntligen klara!
Tadaaaa!
Nu blev du allt imponerad va? ;)
Till min hjälp att skapa
dessa utomordentligt
goda bröd hade jag
min ständiga följeslagare:
Mister Elvisp!
Tack för mig, ni har varit en underbar publik!
Ät inte för många...då blir du hög...
Svar; Jo jag har allt Victor lös nästan jämt. Vi borde träna koppel mer än vad vi gör. Just på bilden som du kommenterade i bloggen så hade jag kopplet pga att det var så snårigt och jag kände att det var lite lättare att "koll" så han inte rumpade iväg för långt. Just där så var han himla nyfiken på att springa in på ett snårigt ställe dit jag inte kunde följa med. Jag försöker att inte oroa mej för mycket med detta att det kan hända nåt, typ bilar mm. Jag fick en hund överkörd en gång i tiden och det var det absolut värsta jag varit med om. Är nog lite överbeskyddande, men mitt mål absoluta med Victor är att han ska kunna vara lös en hel massa och komma på inkallning. Ska jobba mycket med de där bitarna, och så ska vi gå massa kurser. Kul att du tittade in Julia ;0)
HHÄÄÄJ HÅKANVÄN :D
adda mej på msn : [email protected]
iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiih
Jag väntar på en uppdatering om HÅKAN!! :)
